Aldrig är väl en överdrift, men det är inte ofta jag är ensam någonstans. Tänkte på det idag. Sambon har jobbat hela dagen och jag har tillbringat dagen med Isak. Vi leker på hans rum en stund, och när jag tror att han sitter upptagen med att leka själv så smyger jag iväg till:
a) köket för att få i mig lite mat
b) kontoret för att pyssla med scrap eller pc
c) vardagsrummet för att sticka och se tv
Det tar som regel inte mer än 2-3 minuter så har jag sällskap. Det är inget fel med det, som regel fortsätter han att leka med något "eget" typ riva ut kastrullerna ur skåpet eller stänga av ljudet på stereon - men det är tydligen roligare att leka där det finns någon annan.
När sambon kom hem efter jobbet var jag tvungen att vila en halvtimme för att orka kvällen. Efter att jag gått in på sovrummet så tog det ca 1 minut, så var både Isak och sambon där och lekte i sängen(!). Gick ut och la mig på gästsängen istället. Då dröjde det faktiskt 5 minuter innan de kom till samma rum.
På badrummet får jag vara själv (om jag låser)! Nästa gång jag ska vila där! Erfarenheten från kvällen med maginfluensa var att det gick att sova där om man har tillräckligt många handdukar.
Jo, en annan sak; när Isak och jag var ute på förmiddagen var vi på Jysk. Köpte ett par nya kuddar. Har letat (något passivt) efter kuddar i nästan ett år! Den storleken som jag har tidigare finns tydligen inte längre att få tag på. Alla kuddar jag ser är 10 cm bredare och passar inte i örngotten hemma. Nu gav jag upp och köpte nya kuddar och nya örngott! Det var riktigt tjocka kuddar i syntetmaterial. Personalen säger ju alltid att dun andas bättre, men vem vill köpa dunprodukter efter den där läskiga dokumentären på Kalla Fakta förra året där de visade gäss som plockas levande?
Det ska bli så skönt att få sova på mina äkta mjuka, tjocka syntetkuddar inatt!
