Hos tannläkaren (varning för känsliga tittare)

Idag var Isak på sitt tredje tandläkarbesök, vilket säkert kan ses som lite anmärkningsvärt på en 1 år och 1 dag gammalt barn. När han började få sina övertänder så kom det bara ut en spets på ena tanden...och sen kom resten ut och det såg ut som den var avslagen, fast den kom ut så. Den saknade emalj och det blev hål i den. Nu äntligen hade vi fått en timme för att ta bort den!

Klockan 10 hade vi tid, och då skulle han inte ha ätit mat på 6 timmar. Jag var uppe klockan 03:30 inatt och lagade en stor portion gröt till nyvaken unge som säkert trodde att mamma luktat på för mycket naglacksborttagningsmedel eller något. Vi somnade om igen och förmiddagen gick faktiskt bra utan mat.

Hos tandläkaren fick han lugnande medicin först och när den börjat verka så fick han en bedövningsspruta också innan de drog ut tanden. Då satt jag i barnrummet vid sidan av uppkrupen i en soffa och koncentrerade mig hårt på att inte tänka på min lilla bebis som satt hjälplöst fast mellan pappa och tandläkaren som bände upp den lilla lilla munnen för att gå in med sina stora vassa och hårda stålverktyg för att rycka ut den pyttelilla - men jätteonda - tanden.

Tandläkaren kom in efteråt och visade tanden och berättade att det var hål tvärs igenom den. Det var verkligen bra att vi kommit. Jag var skitglad för att vi fått tid, för jag visste att det var illa, men inte att det var så illa.

Medan den lilla babyen...eller lilla barnet menar jag, låg och sov ruset av sig (bokstavligt talat) i barnvagnen var tandfeen inne på leksaksaffären och ordnade gåvor som matchar förlusten av en tand och modigt uppvisande hos tandläkaren. Nånting som låter och med knappar är ju alltid skoj, och något som matchar intresset för att stoppa små saker i och på stora saker.

Nu hoppas jag verkligen att vi slipper besöka tandläkaren igen med honom, till dess att han är 3 och det är dags att starta upp de ordinarie undersökningarna som görs på barn. Tandläkaren sa att 80% av barn som får lugnande innan ingreppet inte minns något som helst av det efteråt, och det låter ju inte så dumt....även om det kanske inte är stor chans att han minns det eftersom han ändå är så liten.

Ett halvt djur på diskbänken

På ren impuls beställde jag en halv hjortkalv av en kollega som jagar allt som rör på sig (i skogen). Jag och en annan kollega köpte halva var. Nu ligger den i kylskåpet och ser jättegod ut. Det är ju inte varje dag jag äter hjortkött. I ärlighetens namn tror jag bara att det är en gång på ett julbord för två år sedan. Men det frestade verkligen med rent härligt kött utan tillsatser och utspädd med vatten! Om det här smakar gott ska jag lägga in en reservation på älg till nästa år - men inte så mycket som en halv då.

Födelsedagsbarnet

Då har Isak hunnit bli ett helt år gammal! Den lilla babyen som låg gurglade och stirrade på lamporna, har blivit ett bestämt och orädd litet barn som gillar tekniska knappar och att klättra.

Klockan 05:15 måste vi upp för att han inte skulle vakna först. Vi stormade rummet med sång, frukostbricka och presenter - för att finna den nyblivna 1-åringen i djup skönhetssömn och som inte gick att väcka med falska stämmor. Vi stod där en smula snopna, innan vi försiktigt tassade ut med bricka och paket, släckte lampan och gick och la oss igen.

När han sedan vaknade 20 minuter senare blev det paketöppning och frukost i mammas och pappas säng.

Första födelsedagen måste ju firas ordentligt (liksom andra, tredje...och helt upp till 15 alla fall)! Jag hade tagit ledigt och planerat in dagen på Zitrus Lekeland, dit också min väninna Camilla med dottern Louise följde med. Louise som är så duktig och kan gunga helt själv. Det var ju tur det, för Isak klev bara av och satte fart mot bollhavet istället.

Bollhavet är storfavoriten! Han klättrar själv upp på stegen och rutschar ner bland bollarna - på magen och med fötterna först, för säkerhets skull.

Det var bara vi fyra där på hela leklandet. Alla andra som var lediga denna vanliga tisdag i december satsade på att svettas i butikerna och köpa julklappar. I frånvaron av andra barn vågade vi oss utanför småbarnsinhängnaden och inn i hoppborgen. Den blev nästan lika populär som bollhavet och när vi var tvungna att gå, för att hinna hem till besöket som skulle komma på eftermiddagen var Isak inte färdig ännu. Efter 2½ timme, med bara en kort paus för mat.

Det kommer absolut att bli fler besök här i vår!

På eftermiddagen kom svärföräldrarna och andra släktingar på besök. Det blev en tuff dag som slutade i övertrötthet en halvtimme före vanlig läggtid. Tror att dagen i alla fall var en succe!