tisdag, mars 31

Då är knottet döpt

I söndags var det barndop här. Morgonen gick som en dans och vi fick med oss både dopsbarnet, klänningen, extrakläderna och skötväskan. Det var när ceremonin startat som skräckscenariot tog vid...

Strax innan gudstjänsten började

Isak kände plötsligt att det var alldeles för länge sedan han åt sist. Gnället kunde först stoppas med en napp, men ett par minuter in i gudstjänsten gick det över till hejdlöst illvrål som inte kunde botas med annat än mat.

Där satt jag i folkdräkt (helt säkert designad av en gammal jungfru), som är helt hopplöst att amma i. Dopet skulle vara nästan först. Inte kunde jag börja plocka av mig alla kläderna precis före vi skulle upp på scenen. Jag började gå runt i kyrkan med en nu hysterisk baby och fick inte med mig något av dopet innan Isaks. När jag hörde prästen säga "Isak", vände jag på klacken och travade bort för att lämna över ungen till syrran som skulle bära fram.

Under egna vilda protester blev Isak i varje fall döpt, och direkt efteråt norpade jag honom ur prästens armar så jag kunde skynda mig iväg för att ge det svältande 7-kilosbarnet lite mat. Så satt vi på bakrummet i kyrkan till dess att gudstjänsten nästan var slut - då var han så mätt och så pass lugnad att jag kunde lägga honom ifrån mig för att klä på mig (och honom) alla kläderna igen.

Dopsbarnet, föräldrar och faddrar

Efter gudstjänsten var det middag, med inte mindre än åtta stora kakor efteråt. Jag smakade artigt på alla åtta *prestation*. Isak slapp ur dopklänningen och fick istället på sig de fina dressbyxorna och västen som han fått av sina svenska sysslingar. Han blev jättesöt, men mot slutet av middagen åkte västen av för den klämde över magen som antagligen sympativäxt i takt med mitt tårtätande.

Syrran och en mycket trött Isak, sent på eftermiddagen

Om det blir fler barndop för min del har jag gjort en liten kom-ihåg-lista:
  • Rosetterna på dopklänningen ska säkras mot små händer och dregel
  • Ge mat 30 min innan ceremonin - skit i allt annat som ev. måste ordnas, det är peanuts mot en hungrig baby i en kyrka
  • Ta med nappflaska med ljummet vatten, ifall det ändå skulle bli gråt

4 kommentarer:

  1. Hehehe... Åh, gud vad jag känner igen det där. :-) Nathalie var precis likadan på sitt dop.

    Vad fin han var i kläderna.
    Han är ju helt underbart söt eran lilla knodd.

    Hälsa familjen!
    Kram kram

    SvaraRadera
  2. Hahahaha....älskade vännen!!
    Ursäkta att jag skrattar, men jag ser så tydligt allting framför mig, du skriver otroligt roligt...:-)

    Nu är han döpt iallafall, skönt är väl det ;-)
    Hälsa grattis till den lille från mig!!

    Och förresten, så snygg du är i håret!!

    // Puss och kram!!

    SvaraRadera
  3. Hej,

    Fina kort! Folkdräkten är jättesnygg på dig.

    Han har en riktigt häftig blick på närbilden, ungefär som om han vill säga "och vad 17 vill DU då?!" till personen han tittar på :).

    Kram!

    SvaraRadera
  4. Hej Malin!

    Ser att du också fått en liten, grattis! Hittade dig via Martins blogg. Jag har en 9-månaders Oscar, finns mer om honom på http://pyretoscar.blogspot.com //Annica Cektn

    SvaraRadera